Nya hem

Valparna har nu flyttat och bott lite drygt en vecka i sina nya fina kärleksfulla hem. Vi har även denna gången hittat underbara familjer till våra valpar. Det är så roligt att kunna dela denna glädje och kärlek med andra som det innebär att ha en underbar cocker spaniel valp. Såklart i kombination med allt jobb och ansvar ;)

Vi har fått en massa fina bilder från de första dagarna i deras nya hem. Vi blir alltid lika glada över att få dessa och höra hur det går. Här kommer en blandning av kel, mys, fart och fläkt samt nya familjemedlemmar, både två och fyrbenta…

7 veckors bilder

Veckorna har bara flygit fram med denna kullen. Det har varit en upplevelse med 9 underbara valpar och allt vad det innebär. Tur för oss att allt gått superbra och Cocos är ju den bästa tikmamman vi bara kunnat önska. Hon sköter om dem exemplariskt.

Försök till att dokumentera deras uppväxt har gått sådär. Har helt enkelt inte hunnit med med fotograferingen och sedan redigering av alla bilderna….hihihihihi…..men här kommer ett försök till 7 veckors-bilder

Kitty (gul) ~Skumparps All In Or Nothin

Selma (röd) ~Skumparps All Eyes On Me

Lykke (orange) ~Skumparps Read All About Me

Peggy (khaki) ~Skumparps Tails About Me

Mindy (brun) ~Skumparps It’s Gonna Be Me

Tjorven (beige) ~Skumparps Release Me

Sune (lime) ~Skumparps Tropical Thunder

Kasper (grå) ~Skumparps Razor Sharp

Killen (svart) ~Skumparps Black Is The New Sexy

 

Redan 5 veckor…

5 veckors dagen har redan passerat nu, och dagarna bara flyger iväg här hemma.
Det börjar bli full rulle, mer vakna stunder och hög ljudnivå är det som gäller. Även om jag vet det kommer nog bli ännu lite värre, innan de är redo att flytta. Vi bara älskar det ändå, fast det är lite jobb.

Valparna är nu inregistrerade i Svenska Kennelklubben och alla har fått sina officiella namn. Alltid lika roligt att välja ut och få till det lite extra kanske.

5 veckors bilder tagna och kommer här….

Trumvirvel…..

Skumparps All Eyes On Me (röd tik)

Skumparps All In Or Nothin (gul tik)

Skumparps Read All About Me (orange tik)

Skumparps It’s Gonna Be Me (brun tik)

Skumparps Release Me (beige tik)

Skumparps Tails About Me (khaki tik)

Skumparps Black Is The New Sexy (svart hane)

Skumparps Razor Sharp (grå hane)

Skumparps Tropic Thunder (lime hane)

Redan 4 veckor…

Valparna blir idag 4 veckor. Det är nu de börjar bli lite mer “hund”. Så roligt att se nu hur de utvecklas. De leker med varandra och börjar låta lite mer, morrar och småskäller på varandra. Fortfarande ganska lugnt i hagen men längre och längre vakna stunder.

Fast föda har börjat ges nu lite mer regelbundet. En del äter som bara den och en del är lite mer lagom i sin aptit. Inte så vackert bordsskick ännu.

Det har även nu blivit dags att presentera alla med enskilda bilder. Alltid lika spännande att få en uppfattning hur de ser ut, fortsatt mycket mycket unga ju men en liten glimt…

Först ut hanarna.

Svart hane med grått halsband:

Svart hane med svart halsband:

Black/tan hane med lime halsband:

Näst ut kommer alla tikarna, börjar med de svarta.

Svart tik med rött halsband:

Svart tik med gult halsband:

Svart tik med orange halsband:

Sist men inte minst black/tan tikarna.

Black/tan tik med brunt halsband:

Black/tan tik med beige halsband:

Black/tan tik med khaki halsband:

Detta var inte så lite valpar och bilder. Så spännande att följa allas utveckling.
Snart är det dags för valpköpar besök och det ser vi fram emot så mycket även om det kommer bli lite konstiga former med tanke på pandemin.

 

Avmaskningsdag

Dagarna flyter på och inte så mycket händer egentligen. Valparna verkar så nöjda. De mest bara sover och diar. Börjat röra på sig mer men inte mycket alls. Cocos har nog sömnmedel i sin mjölk.

I veckan då valparna blev två veckor var det så dags för första avmaskning. Det är så roligt se dem få in detta konstiga i munnen. En del bara sväljer m medans andra tuggar och spottar.
Alla hundar bär i stort på mask och maskägg. Tiken kan överföra maskäggen/-larver dels genom moderkakan under dräktighet och sin modersmjölk. Maskäggen har en tre veckors cykel och kläcks då. Därför är det så viktigt att börja redan vid två veckor att ta död på ev ägg. Cocos var ju avmaskad i sitt löp innan parning och jag måste säga att än så länge har jag inte sett så mycket hos valparna i deras avföring efter avmaskning. Ibland kan man se det väldigt tydligt i deras avföring.

2 veckor och Nyårsafton

Tiden bara rusar iväg och idag är det dags för mig att börja jobba lite igen. Jag har ju haft lyxen att vara ledig nästan 3 veckor nu, men idag bär det av till jobbet. För att sedan vara ledig lite igen ;)

Vi firar både nyårsafton idag samt att valparna blir 2 veckor.
Det är bara så lugnt här. Tänker att förra kullen på 8st gick smidigt, men det är nästan ännu lugnare denna gången.
Cocos är bara så duktig, känns som jag tjatar men hon har så mycket mjölk till dem alla och låter dem dia. Hon vill gärna hålla sig fortfarande på rummet. Men ligger nu oftast och sover bredvid lådan och går till valparna ofta för att tvätta dem och ge dem lite di. Valparna är extremt tysta och bara sover och äter. Lite pip ibland då de inte hittat boppen fort nog.

Det börjar bli lite trångt för dem alla att dia på samma gång.

De flesta har nu öppnat sina ögon så smått, och det ger dem ett helt nytt utseende. Så fin och mycket jämn kull. Alla liknar varandra väldigt mycket. Alla är små guldkorn, ska bli sååå spännande se dem växa upp.
De försöker ta sina första stappliga steg och det är fortsatt lite ostadigt men de kravlar/går/springer fort.

Liten presentation av alla. Har försökt på att ta individuella bilder. Men de är fortsatt lite små och inte alltid så samarbetsvilliga.

Först ut killarna, Grå, Svart och Lime:

Sedan har vi tikarnaSvarta tikarGul, Röd och Orange:

Black/Tan tikarBeige, Khaki och Brun

God fortsättning, 1 vecka passerat…

Igår var det julafton och valparna blev då 1 vecka.

Dagarna springer iväg och jag får inte mycket gjort mer än att sitta och titta på dem,  ge Cocos mat hela tiden samt ut att rasta henne mellan varven. Som det brukar blir oftast tiken lite dålig i magen de första dygnen efter valpning. Cocos hann nog äta både en och två moderkakor. Inte lätt att ta dem ifrån henne. Den ena nästan bråkade vi om …hon fick tag och drog och jag drog för jag ville inte hon skulle äta mer.

Magen är bättre nu och det är bara svårt balansera den mängd mat hon vill äta samt att magen ska komma i kapp. Hon äter som en varg, och vi är nu uppe i 14-15 dl redan mot vanliga ca 4 dl, och då får hon ändå ett valpfoder med högre energiinnehåll. Vi får se vi kommer kanske ännu högre.

Hon är en superduktig mamma till valparna och alla tas om hand lika mycket. Valparnas tid består mest i att sova och dia. Ser att nu sista dagarna har de ett litet annat rörelsemönster och de blir mer och mer stabila på benen.

Lite bilder från veckan som gått:

Alla valpar har fått färghalsband. De är så mycket enklare även för oss som ser dem varje dag att ha koll på dem bara med en snabb blick ner i valplådan. Sedan är det kul för valpköpare också att kunna följa sin ev valp på bilderna.

Liten kort presentation av tikarna, deras färg. födelsevikt och vikt vid 1 veckas ålder.

Röd: svart, 282 gr -> 441 gr
Orange: svart, 280 gr -> 417 gr
Gul: svart, 289 gr -> 445 gr
Rosa(kommer byta färg till-> Beige: black/tan, 295 gr -> 419 gr
Khaki/Army: black/tan, 301 -> 475
Brun: black/tan, 285 gr -> 491 gr (ni läser rätt:)

Lite svårt ännu få till enskilda bilder.
men här kommer ett kollage av tikarna:

Sedan kommer här hanarna:

Svart: svart, 295 gr -> 503 gr
Grå: svart, 337 -> 500 gr
Lime: black/tan, 278 gr -> 486 gr

Jag är väldigt imponerad av alla valparna. Kan inte direkt ta ut någon favorit, eller visst finns det ett par, men alla är så kompakta med korta kraftiga kroppar, korta tjocka ben, och bara så nöjda verkar dem.
Vi får se om vi får en utbrytardrottning i denna kullen med som Tiffany visade sig vara ganska tidigt….

Välkomna vår mega kull

Idag välkomnar vi Cocos stora stora kull med Villumsen. 9 stycken valpar blev det och det är en lång och lite smått rolig historia…

Ni som har följt vår sida vet ju att Cocos väntat valpar nu i dagarna och allt har gått förträffligt. Aptiten har varit på topp alla dagar och inget som avvek nästan från hennes normala beteende. Det var tom som jag sa några dagar tidigare att allt känns helt normalt bara att hon blivit lite tjock. Ja stor har hon ju varit men jag gissade ju “bara” på ca 7 valpar, för jag tyckte hon inte var lika stor som sist. Hon hade nu istället en konstig basketboll mitt på magen i stället.

Så då i tisdags kväll dag 61 i dräktigheten började hon bli orolig, och natten blev orolig. Jag fick knapp sova, hon hässjade och förberrede sig för valpning. Tempen den började sjunka och det kändes som allt var dags. Jag sov korta stunder och höllt Cocos sällskap, det var mycket kel och närhet som gällde. Jag spenderade natten med att kolla på internet och se lite filmer, varvat med att kela med Cocos och att bara finnas där för henne. Försökte sova lite grand, det blev 1 h lite här och där.

Onsdag dag 62 kl 09.00 var då tempen nere på 37,1 C. Nu är det dags snart tänkte jag. Hon hade någon timme innan detta börjat bädda runt i sin låda. Orolig och ville vara nära. Nu passade både jag och Robert på att turas om att sova 1-2 h på förmiddagen. För jag tänkte det blir sent i kväll eller i natt. Men se så blev det inte….

Onsdagen segade sig på och tempen den stannade kvar ganska lågt. Steg upp lite på kvällen till 37,6, för att sedan sjunka igen inför natten. Hela tiden är man förberedd på att nu snart så…men det hände inte mer.

Cocos var orolig, bäddade och hässjade i stort sett hela dagen. Hon ville inte äta, som är vanligt den dagen de ska valpa. Hon drack vatten och åt lite leverbitar. Natten gick in på småtimmarna och jag tänkte ska det inte snart hända något att hon får lite krystvärkar. Jag vet att öppningsstadiet kan ta lång tid, och jag hade såklart hennes förra dräktighet i minnet då det slutade i kejsarsnitt pga uteblivna värkar. Primär värksvaghet kan ju inträffa då tiken bär på många och kanske stora foster som töjer ut livmodern…

Nu är vi inne på 63:e dygnet och det var ju dags…kl 03.35 beslutar jag mig för att känna upp i livmodern lite lätt, och mycket riktigt där satt  en valp inte alls långt in. Genom lite lätt palpation kunde jag stimulera fram lite krystvärkar och kl 04.28 föddes äntligen Cocos första valp, en svart tik282 gr. Valpen var pigg och började dia direkt. Cocos tog det lugnt och vi väntade på nästa att komma, men tiden gick och det hände inte så mycket. Samma sak här, inga egna värkar och jag fick lätt känna in och stimulera fram krystvärkar. Kl 06.28 föddes tik nr 2, även hon svart 280 gr.
Nu hade väl proppen släppt och de andra skulle komma lättare, men inget hände och tiden gick. Nu började hon få egna värkar men det kom två fosterblåsor på en gång men inget mer. Kunde själv inte känna någon valp alls heller. Oron steg…vi diskuterade våra val. Vi hade varit ute med henne under hela valpning och sprungit med henne i trädgården och upp och ner i vår trappa så det gjorde ingen skillnad. Vi ringde veterinär, första 2 olika jag ringde hade inte tid att ta emot oss….jag blev helt stressad och Cocos hon krysste på men inget hände. Till slut fick vi komma akut till en i närheten här. Ut i bilen med både de 2 små och med Cocos. Vi hade inte hunnit långt alls, kanske kört i 10 minuter. Vad händer då..ju det klassiska man hört talas oss. Kl 09.15 födde hon fram en stort svart hane i bilen på 295 gr. Vi vände och körde hem. Hann inte mer än springa in så var nästa hane black/tan278 gr också ute, kl 09.38. Jag tror dessa två hade legat och krockat på något sätt därför hade hon problem föda fram dem.

Nästa valp föddes ganska så omgående av sig själv. Kl 10.12 tittade en black/tan tik 245 gr. fram. 50 min senare kom valp nr 6, kl 11.02 en svart hane 337gr.  Nr 7 var en svart tik 289 gr som kom kl 12.05. Nu verkade Cocos nöjd och alla valparna diade och de låg lugnt och fint. Jag kände nu måste jag bara få sova 1,5 timme på soffan. Trodde ju på allvar att hon var klar.
Sagt och gjort, jag och de andra hundarna lade oss en stund. Sov inte alls länge förrän Robert skrek -“HELENA KOM FORT”, jag trodde först det brann eller kanske någon valp dött, men det var nr 8 som föddes fram kl 13.45, en black/tan tik 285 gr. Jag kände då på Cocos mage att det nog var ytterligare 1 valp därinne. ojojoj vågade knappt säga det…
Kl 15.25 kom då nr 9, tik black/tan 301 gr, en stor tjej som var lite medtagen. Men efter lite massage så var hon lika stark som de andra.

Wow en sådan insats av vår fina tik Cocos, att hon bara orkat med denna långa förlossning. Hon är en kämpe och verkar njuta av sina fina 9 valpar.

En liten sammanfattning:
Vi fick 9 st valpar, 6 tikar och 3 hanar. 3 svarta tikar och 3 black/tan tikar, 2 svarta och 1 black/tan hanar.

Fina vikter på alla. De vägde: 278 – 280 – 282 – 285 – 289 – 295 – 295 – 301 – 337 gr. ( viktordning, ej turordning)

Alla diade med detsama och Cocos verkar ha gott om mjölk. Första dagarna är alltid lite oroliga så vi håller tummarna.
De av er som visat intresse av våra valpar och som kan bli aktuella kommer jag kontakta så småningom.

 

Robert kunde under valpning ta lite fina filmer. Vi hade ett superbra teamwork hela denna dagen. Jag förlöste och han agerade sekreterare, han skrev ned alla tider, vikter, färg och annat på vårt protokoll vi har.
Filmerna visar när första valpen föds och sedan när hon direkt börjar dia.

video
video
video
video

Dräktig dag 60

Kort uppdatering. Allt är bara så lugnt här hemma. Cocos mår förträffligt. Märker dock att något är på gång, hon andas tyngre mellan varven, typ förbereder sig, och det märks att det är mycket liv i hennes mage.

Hon äter som hon ska, om än lite saktare bara. Delar nu upp maten på 4 mål om dagen så portionerna blir lite mindre.
Vi sov hela natten i natt med. Bara väckt då hon vill upp i sängen till mig. Märker att jag sover hårt och väldigt gott, kanske nu läge att vila en stund på dagen så jag vaknar om det skulle ske på natten.

Tempen tar vi, och den pendlar mellan 37,6 och 38,1. Bilen är förberedd med bur och fäll om det skulle bli akut läge.
Alla saker på valprummet är nu framtaget. Det är bla stor papperpåse för skräp, hushållspapper, handdukar, stora och små, sax, peang, glidslem, sterila handskar, desinfektionsmedel, valpmärkningshalsband, våg, papper (förlossningsdokument/viktblad) och penna.

Alla de andra hundarna är nybadade och trimmade så det känns också skönt.

Dagarna består av mycket vilande för Cocos, och de andra hundarna är så nyfikna på hennes stora mage. Emellanåt liknar den mest en stor basketboll och ibland en bred landningsbana…
jag är så spänd på vad som väntar….

Gjort en liten mellanvägning: (bara för att jag är så glad i siffror:)
Vikt: 18,0 kg (+4,9 kg)
Bröst: 70 cm (+13,5 cm)
Buk: 71 cm (+26 cm)

Oj, oj, oj var ska detta sluta. Antingen är det många valpar eller så är de megastora ??!!

Dräktig vecka 8

Nu har Cocos varit dräktig 8 veckor och går in i sin sista vecka. Nu är det verkligen inte många dagar innan de små liven tittar fram. Sist födde Cocos på dag 62, så jag gissar hon går lika länge denna gången. Det kan ju slå på 1-3 dagar både hållen, beroende på var hon var i sitt löp då hon parades. Jag tror vi var ganska så “spot on” eftersom hon parades så sent i löpet. Men tiden får utvisa och det är alltid lika spännande. Denna sista vecka växer bara valparna i storlek, och varje dag de stannar inne räknas. Vi vill ha stora fina pigga valpar. Pigga de är dem det kan jag känna.

Vi förbereder oss för dagen D så gott vi kan. Cocos och jag har nu flyttat in på kontoret. Vi sover själva där och rår om varandra. Hon myser som bara den. Hon mår toppen och äter fortfarande med god aptit. I natt gick vi ut en extra gång då hon behövde kissa. Ännu så länge bra i magen, och den fungerar som den ska.

Vi har börjat ta tempen nu två gånger per dygn. När förlossning startar så sker ett hormon spel i kroppen vilket gör att tempen ett par dagar hoppar upp och ned för att sedan drastiskt sjunka dygnet innan förlossning. Detta är en indikation på att öppningsskedet har startat.
Följande text är hämtat från Canirep, en sida med mycket intressanta lästips, drivs bla av Catharina Linde Forsberg

Vad händer när tiken ska valpa?

Det är faktiskt valparna själva som avgör när förlossningen ska ske. När de är färdigutveckla­de signalerar deras binjurar till tiken att det är dags för dem att födas. Tiken kan emellertid in­te svara omedelbart på deras signaler. Så länge som hennes äggstockar producerar dräktighets­hormonet progesteron kan hon inte valpa. En av progesteronets effekter är att det hindrar livmo­dermuskulaturen från att dra ihop sig. På något sätt måste därför äggstockens gulkroppar, som ansvarar för denna produktion nu slås ut. Detta sker med hjälp av ett annat hormon, prostag­landin. Denna kamp mellan det dräktighetsbeva­rande progesteronet å ena sidan och det värk­framkallande prostaglandinet å den andra kan vi faktiskt avläsa med hjälp av febertermome­tern. Progesteronet i sig är nämligen tempera­turreglerande och då progesteronnivån sjunker så kommer tikens kroppstemperatur också att sjunka. Den här kampen tar hos de flesta tikar flera dagar, ibland så mycket som en vecka. Man kan då se att tikens kroppstemperatur sjunker lite, bara för att snart stiga igen till nor­mal nivå. Men när det verkligen är dags, då sjunker temperaturen ordentligt, ofta med flera grader. Hur mycket temperaturen sjunker hos den enskilda tiken tycks ha samband med kroppsstorleken……

 

Igår fick Cocos även ett sista litet bad och klipp. Väldigt försiktigt badade jag av henne och klippte lite mer päls. Magen är nu mycket större och börjar spänna på rejält. Hon har det klart tyngre att gå och stå och vilar mycket.

Invägning vecka 8:
Vikt: 17,1 kg (+4.0 kg)
Bröst: 68 cm (+11,5 cm)
Buk: 67 cm (+22 cm)

Fortsatt saknas det några hekto samt några cm om jag jämför med hennes förra dräktighet. För ett par dagar sedan sa jag 5-6 valpar, men nu blir jag lite osäker. Denna sista veckas viktuppgång på 1,0 kg var exakt som sist….vad innebär detta …är det lika många då eller, är det 8 valpar som gömmer sig där inne…
Vi kommer att få veta detta om inte allt för länge.