Valparna både 3 och 4 veckor redan

Dagarna flyger iväg och jag hinner som vanligt inte uppdatera så ofta jag skulle velat. En del bilder hamnar ju på mitt Instagram. Men känns ändå lite trevligt att här kunna skriva mer om våra dagar och valparnas utveckling.

Nu vid 3,5 vecka börjar allt äntligen falla riktigt på plats. De har börjat först få smakportioner och nu sedan idag, fredag äter de själva från fatet. Om än inget direkt bordsskick :)

Tiffany har inte haft mjölk i överflöd och en del valpar har nog inte kunnat ta för sig. Med lite stöd från mig så har alla fått de bästa spenarna någon gång. Men det blir att passa dem ofta då, samtidigt vill man ge henne lugn och ro och sköta om sina valpar själv. Men hon verkar trivas med att jag finns där hela tiden.

Första 3 veckorna bor jag och Tiffany med valparna uppe på vårt kontor/extrarum. Runt tredje veckan märks det att valparna börjar växa ur valplådan och en del rymningsförsök görs.

Lite drygt 3,5 vecka flyttar de ned i vårt grovkök som ligger vid vårt kök och de små kan deltaga i vardagslivet lite mer. Tiffany tycker det är så skönt med lite mer plats för sig själv också, och få avstånd till de krävande små. Märker dock på Tiffany att hon är mycket passande mot de andra hundarna men det går bra för de respekterar att inte gå för nära. Även om vi har Nicke Nyfiken alias Hasse, han älskar småvalpar.

Fortsatt är det ganska lugnt i valphagen. Det är mest äta och sova och bara vakna korta stunder för att göra sina behov och att leka lite tafatt. Men för varje dag så träder en liten personlighet fram och det blir mer en liten hund. Det är så härligt att få följa dem hela uppväxten och se varje utveckling som sker.

Välkomna påskkullen

Vi säger stort välkomna till vårt fina påskägg som anlände till oss på annandag påsk. Precis som beräknat dag 63.
Allt gick dock inte som vi önskat utan de kom till efter lite dramatik:

Sista dagarna innan beräknad förlossning förlöpte precis som det skulle. Jag säger Tiffany skulle man kunna skriva en lärobok om. Hon följer precis allt som det skall vara. Hon växte och frodades under hela sin dräktighet, mådde mycket väl, ingen stress utan bara lugn och harmonisk och åt med god aptit precis hela tiden till dag 62.
Så då i söndagsmorse ville hon inte ha frukost. Klockan 08.30 började tempen sjunken till 36,7. Där höll den sig exakt fram till på kvällen kl 19.00 steg då till 37.0 för att stanna där och sedan sakta stiga under småtimmarna vid 03 tiden. Nu vid denna tiden gick också massa fostervatten. Timmarna var låååånga och vi bara väntade på att allt skulle starta.

Hela natten höllt jag henne sällskap, hon hässjade om vartannat och sov mellan varven. Bäst trivdes hon när jag satt på golvet och hon låg mellan mina ben. Vad gör vi inte för våra hundar :)
Jag kunde känna att det var fullt ös på valparna i magen. De sparkades och hade sig.

Vid halv 4 blev hon plötsligt väldigt orolig och ville ut hela tiden. Det började väl tryckta på nu. Nu droppade Tiffany fostervätska hela tiden också men inga direkta krystar kom. Lite början till krystvärk hade hon. Till slut kom fosterblåsan men ingen synlig valp. Kunde ej heller känna någon utan bara påsen liksom. Fosterblåsan sprack och ännu mer vätska kom. Nu kändes det lite olustigt att det “inte startade”. Vid kl 6 bestämde jag att kontakta min veterinär. Då hade bara Tiffany haft svaga krystvärkar.
Sagt och gjort vi packade oss in i bilen och körde. Bilfärden startade krystvärkar, men ingen valp kom ut.

Inne hos veterinär fick hon värkstimulerande och det hjälpte såtillvida att hon fick värkar men ingen valp kom ut. Valp nr 1 satt fast, det var svårt säga orsak. Men Tiffany var lite trång i bäcken, kunde också vara felläge samt att han inte levde. Det blev snabbt till operation och kejsarsnitt tråkigt nog.

Efter dryga timmen så kom de till oss med alla påskpraliner i en storkuvös.
7 stycken stora fina valpar, alla levde som Tiffany bar på till vår glädje.

 

Det var 2 röda – 1 tik och 1 hane, 2 svarta – båda hanar, 3 black and tan – 2 tikar och 1 hane. De vägde mellan 280-330 gram så inga mega stora valpar men precis som vid mamma Cocos första valpning så var livmodern väldigt utstpänd med mycket mycket vätska.

Så så trötta kom vi hem med alla valpar som det var fullt ös på. Tiffany lite yrvaken och undrade vad allt handlade om. Det var en jobbig eftermiddag om jag säger så. Inte gör det bättre att vi båda, jag och Robert var så så trötta. Men allt eftersom så började vi alla landa och Tiffany är så lugn och tålmodig och fattade mycket snart att det var hennes valpar.

Nu har de hunnit bli 1 dag gamla och Tiffany är så fin mot dem. Nu njuter vi att bara titta på dem när de sover och diar. Tystnad i valplådan är också det bästa jag vet. Så skönt när alla är nöjda och inte skriker.

 

Dräktig 8 veckor

Nu är vi framme i sista dräktighetsveckan. Tiden har rusat fram och det känns som igår vi började planera parning.
I måndags hade Tiffany gått 8 veckor dräktig och nu är det inte många dagar kvar (läs..4 dagar)
Allt flyter på lugnt och vi bara inväntar dagen D. Måste säga det skiljer verkligen på lugn hos tikarna. Tiffany sover fortsatt hela natten, kommer i håg Cocos som var orolig och skulle ut hela tiden mitt i natten. Men det kommer nog de sista dagarna här med att det börjar trycka på.

Tiff har fått ett sista bad och trim. Hon växer och växer och det börjar bli väldigt tungt för henne. Det blir små korta koppelpromenader.
Aptiten är det inget fel på även om att det imorse tog längre tid att äta upp portionen. Vågar inte öka upp hur mycket som helst ännu, men hon äter nästan dubbel mängd mat nu som innan. Detta kommer såklart ökas på efterhand beroende på antal valpar som ska dias.

Valparna är nu färdigutvecklade men växer på sig för varje dag de “stannar inne”


Veckans mått :
Vikt: 16,5 kg (+4,2kg)…….mellanvägning…17,4 kg !! gått upp 0,9 kg bara på 4 dagar….ojojoj
Bröst: 67 cm (+10 cm)
Midja: 71 cm (+24 cm)

Alltid svårt att avgöra vad detta kan innebära. Jag brukar räkna ca 500 gr per valp vilken borde vara minst 8 st då. Men allt beror på storlek på de små, och kanske Tiffany haft lite bättre aptit och mer tillgång på mat än Cocos fick. Hon är även en tik som gärna lägger på sig i vikt vilket Cocos inte är då hon har mer energi och gör av med den :)

Nästa gång vi hörs…så kommer valparna vara här. Jag vet ni är många med mig som är lika spända.
Alla valpar är mer eller mindre tingade i denna kull.

Dräktig 7 veckor…redan

Dagarna går så fort och jag hinner tyvärr inte uppdatera så ofta som jag önskar.
Tiffany har nu varit dräktig 7 veckor och går in i sin åttonde dräktighetsvecka.
Allt flyter på som det ska och hon växer nu i rasande fart. Det börjar bli tungt för henne märker jag men fortfarande är det lite fart i henne. Mycket vila och mycket mat om hon själv får välja. Hon skulle kunna äta hur mycket som helst.

Vi börjar förbereda så smått här hemma. Valplådan har kommit fram och Tiffany får egentid med antingen mig eller Robert på natten.

Fostren liknar nu den färdiga valpen men kan inte leva utanför livmodern. Från denna tidpunkt är det egentligen bara storleken som ändras.

Veckans invägning talar för sig själv:
Vikt: 15,6 kg (+3,3 kg)
Bröst: 63 cm (+6 cm)
Midja: 62 cm (+15 cm)

inga dåliga mått och om jag jämför så håller hon jämna steg med mamma Cocos. Så om jag vågar gissa 7-9 valpar. Jag har ju gissat fel innan men det kommer bli spännande.

Dräktig vecka 5

Veckorna bara går så fort. Vädret är lite varannan dag här. Lite snö, lite regn och en del sol. Vi känner att våren börjar närma sig och det ser alla fram emot.

Tiffany har nu varit dräktig 5 veckor och går in i sin 6:e dräktighets vecka. Det är nu det börjar hända saker både synligt och inne i hennes kropp. Nu kan hon heller inte längre gömma sin dräktighet. Ryggen är bredare och magen den växer så mysigt för varje dag.

Mått:
Vikt: 13,2 kg (+0,9 kg)
Bröst: 59 cm (+2 cm)
Midja: 54 cm(+7 cm)

Det är bara så spännande följa denna resa, och jag kan säga hon följer lite sin mamma Cocos i måtten. Tiffany är dock inte riktigt samma storlek och typ, hon är också väldigt väldigt glad för mat och alltid vägt lite mer, men jag försöker ge dem ungefär samma.
Jag gissar att även Tiffany är en frögurka…., det är klart fler än 4 men jag vågar ännu inte säga mer…

Nu i vecka 5, så utvecklas redan könen på valparna, tår och klor differentieras, ögonlock som varit öppna stängs. Allmän växt och de är ungefär 45 mm långa och väger ca 6 gram. 

 

Snart är det dags för bad och trim. Efter vecka 5 så känns det säkrare tycker jag. Har bara rakat lite på hennes mage för den är så mysig att se redan. Men det kommer tas mer….

Dräktig 4 veckor

Idag har Tiffany gått halvtid. Hon har varit dräktig nu 4 veckor och är inne i sin 5:e dräktighetsvecka.
Nu börjar de synliga tecknen visa sig. Hon är något bredare över ryggen, även om måtten inte är supermycket mer så händer det lite nu. Börjar märka att magen växer och vi kan skönja en liten bula

Vikt: här har inte hänt så mycket, ett par hg upp
Bröst: 59 (+2 cm)
Midja: 52 cm (+5 cm)

Nu ökar vi på hennes mat successivt och det är nog efterlängtat av henne. Hon trånar efter mat hela tiden. I helgen kommer vi gå över till att bara ge Eukanuba Puppy Start. Det ger mer kalorier och näring. Även liten topping av olika godsaker får hon redan på maten. Allt slinker ned.

Tiffany är i behov av en rejäl trim men jag väntar med det till i vecka 5. Valpfostren är ännu ganska känsliga och kan absorberas upp till vecka 5. Jag vill inte riskera något här.

Välkomna vår mega kull

Idag välkomnar vi Cocos stora stora kull med Villumsen. 9 stycken valpar blev det och det är en lång och lite smått rolig historia…

Ni som har följt vår sida vet ju att Cocos väntat valpar nu i dagarna och allt har gått förträffligt. Aptiten har varit på topp alla dagar och inget som avvek nästan från hennes normala beteende. Det var tom som jag sa några dagar tidigare att allt känns helt normalt bara att hon blivit lite tjock. Ja stor har hon ju varit men jag gissade ju “bara” på ca 7 valpar, för jag tyckte hon inte var lika stor som sist. Hon hade nu istället en konstig basketboll mitt på magen i stället.

Så då i tisdags kväll dag 61 i dräktigheten började hon bli orolig, och natten blev orolig. Jag fick knapp sova, hon hässjade och förberrede sig för valpning. Tempen den började sjunka och det kändes som allt var dags. Jag sov korta stunder och höllt Cocos sällskap, det var mycket kel och närhet som gällde. Jag spenderade natten med att kolla på internet och se lite filmer, varvat med att kela med Cocos och att bara finnas där för henne. Försökte sova lite grand, det blev 1 h lite här och där.

Onsdag dag 62 kl 09.00 var då tempen nere på 37,1 C. Nu är det dags snart tänkte jag. Hon hade någon timme innan detta börjat bädda runt i sin låda. Orolig och ville vara nära. Nu passade både jag och Robert på att turas om att sova 1-2 h på förmiddagen. För jag tänkte det blir sent i kväll eller i natt. Men se så blev det inte….

Onsdagen segade sig på och tempen den stannade kvar ganska lågt. Steg upp lite på kvällen till 37,6, för att sedan sjunka igen inför natten. Hela tiden är man förberedd på att nu snart så…men det hände inte mer.

Cocos var orolig, bäddade och hässjade i stort sett hela dagen. Hon ville inte äta, som är vanligt den dagen de ska valpa. Hon drack vatten och åt lite leverbitar. Natten gick in på småtimmarna och jag tänkte ska det inte snart hända något att hon får lite krystvärkar. Jag vet att öppningsstadiet kan ta lång tid, och jag hade såklart hennes förra dräktighet i minnet då det slutade i kejsarsnitt pga uteblivna värkar. Primär värksvaghet kan ju inträffa då tiken bär på många och kanske stora foster som töjer ut livmodern…

Nu är vi inne på 63:e dygnet och det var ju dags…kl 03.35 beslutar jag mig för att känna upp i livmodern lite lätt, och mycket riktigt där satt  en valp inte alls långt in. Genom lite lätt palpation kunde jag stimulera fram lite krystvärkar och kl 04.28 föddes äntligen Cocos första valp, en svart tik282 gr. Valpen var pigg och började dia direkt. Cocos tog det lugnt och vi väntade på nästa att komma, men tiden gick och det hände inte så mycket. Samma sak här, inga egna värkar och jag fick lätt känna in och stimulera fram krystvärkar. Kl 06.28 föddes tik nr 2, även hon svart 280 gr.
Nu hade väl proppen släppt och de andra skulle komma lättare, men inget hände och tiden gick. Nu började hon få egna värkar men det kom två fosterblåsor på en gång men inget mer. Kunde själv inte känna någon valp alls heller. Oron steg…vi diskuterade våra val. Vi hade varit ute med henne under hela valpning och sprungit med henne i trädgården och upp och ner i vår trappa så det gjorde ingen skillnad. Vi ringde veterinär, första 2 olika jag ringde hade inte tid att ta emot oss….jag blev helt stressad och Cocos hon krysste på men inget hände. Till slut fick vi komma akut till en i närheten här. Ut i bilen med både de 2 små och med Cocos. Vi hade inte hunnit långt alls, kanske kört i 10 minuter. Vad händer då..ju det klassiska man hört talas oss. Kl 09.15 födde hon fram en stort svart hane i bilen på 295 gr. Vi vände och körde hem. Hann inte mer än springa in så var nästa hane black/tan278 gr också ute, kl 09.38. Jag tror dessa två hade legat och krockat på något sätt därför hade hon problem föda fram dem.

Nästa valp föddes ganska så omgående av sig själv. Kl 10.12 tittade en black/tan tik 245 gr. fram. 50 min senare kom valp nr 6, kl 11.02 en svart hane 337gr.  Nr 7 var en svart tik 289 gr som kom kl 12.05. Nu verkade Cocos nöjd och alla valparna diade och de låg lugnt och fint. Jag kände nu måste jag bara få sova 1,5 timme på soffan. Trodde ju på allvar att hon var klar.
Sagt och gjort, jag och de andra hundarna lade oss en stund. Sov inte alls länge förrän Robert skrek -“HELENA KOM FORT”, jag trodde först det brann eller kanske någon valp dött, men det var nr 8 som föddes fram kl 13.45, en black/tan tik 285 gr. Jag kände då på Cocos mage att det nog var ytterligare 1 valp därinne. ojojoj vågade knappt säga det…
Kl 15.25 kom då nr 9, tik black/tan 301 gr, en stor tjej som var lite medtagen. Men efter lite massage så var hon lika stark som de andra.

Wow en sådan insats av vår fina tik Cocos, att hon bara orkat med denna långa förlossning. Hon är en kämpe och verkar njuta av sina fina 9 valpar.

En liten sammanfattning:
Vi fick 9 st valpar, 6 tikar och 3 hanar. 3 svarta tikar och 3 black/tan tikar, 2 svarta och 1 black/tan hanar.

Fina vikter på alla. De vägde: 278 – 280 – 282 – 285 – 289 – 295 – 295 – 301 – 337 gr. ( viktordning, ej turordning)

Alla diade med detsama och Cocos verkar ha gott om mjölk. Första dagarna är alltid lite oroliga så vi håller tummarna.
De av er som visat intresse av våra valpar och som kan bli aktuella kommer jag kontakta så småningom.

 

Robert kunde under valpning ta lite fina filmer. Vi hade ett superbra teamwork hela denna dagen. Jag förlöste och han agerade sekreterare, han skrev ned alla tider, vikter, färg och annat på vårt protokoll vi har.
Filmerna visar när första valpen föds och sedan när hon direkt börjar dia.

[fvplayer id=”11″][fvplayer id=”12″][fvplayer id=”13″][fvplayer id=”14″]

Dräktig dag 60

Kort uppdatering. Allt är bara så lugnt här hemma. Cocos mår förträffligt. Märker dock att något är på gång, hon andas tyngre mellan varven, typ förbereder sig, och det märks att det är mycket liv i hennes mage.

Hon äter som hon ska, om än lite saktare bara. Delar nu upp maten på 4 mål om dagen så portionerna blir lite mindre.
Vi sov hela natten i natt med. Bara väckt då hon vill upp i sängen till mig. Märker att jag sover hårt och väldigt gott, kanske nu läge att vila en stund på dagen så jag vaknar om det skulle ske på natten.

Tempen tar vi, och den pendlar mellan 37,6 och 38,1. Bilen är förberedd med bur och fäll om det skulle bli akut läge.
Alla saker på valprummet är nu framtaget. Det är bla stor papperpåse för skräp, hushållspapper, handdukar, stora och små, sax, peang, glidslem, sterila handskar, desinfektionsmedel, valpmärkningshalsband, våg, papper (förlossningsdokument/viktblad) och penna.

Alla de andra hundarna är nybadade och trimmade så det känns också skönt.

Dagarna består av mycket vilande för Cocos, och de andra hundarna är så nyfikna på hennes stora mage. Emellanåt liknar den mest en stor basketboll och ibland en bred landningsbana…
jag är så spänd på vad som väntar….

Gjort en liten mellanvägning: (bara för att jag är så glad i siffror:)
Vikt: 18,0 kg (+4,9 kg)
Bröst: 70 cm (+13,5 cm)
Buk: 71 cm (+26 cm)

Oj, oj, oj var ska detta sluta. Antingen är det många valpar eller så är de megastora ??!!

Dräktig vecka 8

Nu har Cocos varit dräktig 8 veckor och går in i sin sista vecka. Nu är det verkligen inte många dagar innan de små liven tittar fram. Sist födde Cocos på dag 62, så jag gissar hon går lika länge denna gången. Det kan ju slå på 1-3 dagar både hållen, beroende på var hon var i sitt löp då hon parades. Jag tror vi var ganska så “spot on” eftersom hon parades så sent i löpet. Men tiden får utvisa och det är alltid lika spännande. Denna sista vecka växer bara valparna i storlek, och varje dag de stannar inne räknas. Vi vill ha stora fina pigga valpar. Pigga de är dem det kan jag känna.

Vi förbereder oss för dagen D så gott vi kan. Cocos och jag har nu flyttat in på kontoret. Vi sover själva där och rår om varandra. Hon myser som bara den. Hon mår toppen och äter fortfarande med god aptit. I natt gick vi ut en extra gång då hon behövde kissa. Ännu så länge bra i magen, och den fungerar som den ska.

Vi har börjat ta tempen nu två gånger per dygn. När förlossning startar så sker ett hormon spel i kroppen vilket gör att tempen ett par dagar hoppar upp och ned för att sedan drastiskt sjunka dygnet innan förlossning. Detta är en indikation på att öppningsskedet har startat.
Följande text är hämtat från Canirep, en sida med mycket intressanta lästips, drivs bla av Catharina Linde Forsberg

Vad händer när tiken ska valpa?

Det är faktiskt valparna själva som avgör när förlossningen ska ske. När de är färdigutveckla­de signalerar deras binjurar till tiken att det är dags för dem att födas. Tiken kan emellertid in­te svara omedelbart på deras signaler. Så länge som hennes äggstockar producerar dräktighets­hormonet progesteron kan hon inte valpa. En av progesteronets effekter är att det hindrar livmo­dermuskulaturen från att dra ihop sig. På något sätt måste därför äggstockens gulkroppar, som ansvarar för denna produktion nu slås ut. Detta sker med hjälp av ett annat hormon, prostag­landin. Denna kamp mellan det dräktighetsbeva­rande progesteronet å ena sidan och det värk­framkallande prostaglandinet å den andra kan vi faktiskt avläsa med hjälp av febertermome­tern. Progesteronet i sig är nämligen tempera­turreglerande och då progesteronnivån sjunker så kommer tikens kroppstemperatur också att sjunka. Den här kampen tar hos de flesta tikar flera dagar, ibland så mycket som en vecka. Man kan då se att tikens kroppstemperatur sjunker lite, bara för att snart stiga igen till nor­mal nivå. Men när det verkligen är dags, då sjunker temperaturen ordentligt, ofta med flera grader. Hur mycket temperaturen sjunker hos den enskilda tiken tycks ha samband med kroppsstorleken……

 

Igår fick Cocos även ett sista litet bad och klipp. Väldigt försiktigt badade jag av henne och klippte lite mer päls. Magen är nu mycket större och börjar spänna på rejält. Hon har det klart tyngre att gå och stå och vilar mycket.

Invägning vecka 8:
Vikt: 17,1 kg (+4.0 kg)
Bröst: 68 cm (+11,5 cm)
Buk: 67 cm (+22 cm)

Fortsatt saknas det några hekto samt några cm om jag jämför med hennes förra dräktighet. För ett par dagar sedan sa jag 5-6 valpar, men nu blir jag lite osäker. Denna sista veckas viktuppgång på 1,0 kg var exakt som sist….vad innebär detta …är det lika många då eller, är det 8 valpar som gömmer sig där inne…
Vi kommer att få veta detta om inte allt för länge.

Dräktig 7 veckor

Idag har Cocos varit dräktig 7 veckor och går in i sin 8:e vecka. Dagarna bara rusar iväg och vi försöker förbereda allt här hemma.
Valplådan har plockats fram och till helgen flyttar jag och Cocos in på “kontoret/valprummet”, där valparna kommer födas och bo de första 2-3 veckorna.
Cocos verkar veta vad allt handlar om och blev lite upprymd då lådan kom fram. Alla andra var ju nyfikna också såklart.

Allt flyter på och hon mår tipptopp, äter med god aptit och det bjuds på gott om mat samt lite gott då och då, såsom äggula eller färskfoder.

Denna dräktighet har jag också gett from vecka 6 hallonbladsté. Det ska stärka livmoder och underlätt förlossning samt återhämtning av livmodern efteråt. Jag har bara läst på bra om detta, bla i min “bibel”  Canine Reproduction – The Breeders Guide av Phyllis A. Holst, MS, DVM. Det är inte vetenskapligt belagt men använts som örtmedicin under lång tid…“it appears to be a help in producing strong labor and easier delivery of pups.”

Det skadar ju inte att prova då förra dräktigheten slutade med kejsarsnitt.

Under denna vecka växer kroppsbehåringen ut, och färgmarkeringen ska kunna ses.
Tassarna och trampdynorna är nu färdigbildade.
Fostret liknar nu den färdiga valpen, men kan inte överleva utanför livmodern.
Från detta tidpunkt är det egentligen bara storleken som ändras.
Förbeningen i benen är nu så långt framme, att man från dag 48 kan se fostren på röntgenbilder.
Tikens buk är i de flesta fall tydligt förstorad, och mjölkproduktionen har börjat.

Dagens invägning:

Vikt: 16.0 kg (+2,9 kg)
Bröst: 63,5 cm (+ 6 cm)
Buk: ~62cm (+ 17 cm)

Så svårt att få till exakta mått då jag mäter henne, det kan skilja bara hur jag sätter måttbandet. men hon är fortsatt pyttelite mindre i alla mått och veckoökningar i jämförelse med förra dräktigheten. Jag vågar mig på att gissa 6-7 valpar.

Med tanke på alla fina och trevliga valpköpare vi har som väntar hade Cocos gärna fått föda 10 valpar minst, men jag tror för hennes skull att 6-8 är en normal och ganska bekväm kullstorlek :) Tiden får utvisa om jag har rätt….